Med regn kommer insikt...

Det är inte bara nackdelar med regn och mulet på semestern. Med tanke på att man när solen väl är framme ligger och supernjuuter av värmen , dofterna av solvarm hud och alla ljud av barn som livligt leker vid poolen så man glömmer liksom tid och rum. Så huden har sedan, plötsligt utan att man märkt det, antagit en obestämbar kulör någonstans mellan röd, grisskär eller rosa och så självklart extremt vit på sina ställen. Ja vad är det med ben och mage egentligen, räckte inte pigmentet ända fram???
Så ja, fördelen med regnet är att huden får vila. Och barnen spela I-pads. Å mamman fundera...

Visst vi äventyrade också, idag satt vi på hamnkanten och såg på de stoooora fiskstimmen. Stora stora fiskar som blev matade med bröd. Nu har jag sett dem blivit matade rätt många gånger så nog har jag en viss förståelse för dess size. Nåväl, maffigt att se dem röra sig i vattnet, så nära, så smidigt och så grymt bredkäftade. Vilket plötsligt fick mig att tänka på mamma som när vi var små brukade berätta en historia om just bredkäftade, fast grodor :) Tar den en annan gång.
Vi hann med att bada också, för trots den grå himlen var luften så behagligt fräsch och ljum. Läsa bok utan att behöva kisa är inte att förringa (stavas det så??). När killarna kom upp satt vi i solstolen och spelade kort,  detta  är ju såklart helt ovidkommande för huvudsaken man har roligt och det hade Jag ju.:) men JAG VANN, JAG VANN!!! ;) Som plåster på såren hann vi sedan med de största glassarna i mannaminne men är det semester så är det.  Mätta med utspända bukar gick vi sedan ut på piren vid hamnen och klättrade på de stora stenarna. Det blåste en del och vågorna var stora och havet var sådär fräsigt och mörkt men doftade ljuvligt. När lillkillen började bli för djärv på stenarna var det dags att ta sig hemåt och det var väl där när vi väl kommit hem som funderingarna började komma, ja och den stora granskningen.

• Det där skäggstrået jag hittade på hakan för ett år sedan tar uppenbarligen upp alla  vitaminer o mineraler från hår, hud och naglar då det från att ha varit lite nu och då pincetten  fick tas fram tills nu när det frekvent är ett litet sketet tjockt strå som måste ansas. Undrar vad de tar för att lata bort ett strå??? Kanske något att ge mig själv i fyrtio års present. Och  mest relevant, kommer jag få fler? Eller är det min kropps sätt att acklimatisera sig till ett liv utan karl för att jag gillar karlar med skäggstubb??  Börjar tänka ett steg längre men backar genast bandet och håller tumme för att det räcker med ett skäggstrå, på sin höjd två.

•  Min panna har plötsligt, som över en natt, fått fler streck...måste vara skäggstråets fel som tar all näring...Jag har aldrig brytt mig om dem förut men shit pommes nu var det som en hel släkt med streck. Man ser rätt tydligt vilka som är längst och äldst. Å andra sidan så är  strecken vid ögonen också fler. Fast det är ju som det är. Jag har ju levt och det ska väl synas och jag vill tro att de flesta beror på många skratt. Så jag gillar dem, fast det kanske kunde räcka nu...

•  Så var vi inne på det där med kroppen...
- Philip, om du vill bada ska du nog passa på nu innan mamma hoppar i.Säger Lucas med glittriga leende ögon. Philip förstår inte riktigt vad han menar
- ja, när mamma hoppar i försvinner ju allt vatten HAHAHAHAHA två pojkar som skrattar sig gråtfärdiga. Funderar lite på om jag ska tillrättavisa eller skratta men det var med hjärta så jag skrattar  jag med.
Såg ett klipp på FB om just det, kvinnor och våra kroppar, att så väldigt få av oss är nöjda. Oavsett hur vackra vi är. Vet egentligen inte vad vi strävar efter för vi tycks aldrig hitta eller nå vårt ideal. Jag har en väninna, med betoning på En, som jag vet trivs, tycker om och är bekväm i sin kropp. En??? Klippet på FB gav mig återigen en tankeställare. Ja det är ju inte första gången man kommer till insikt om vad som är viktigt. Jag är allt annat än smal, jag är rätt kurvig med ett och annat veck här och där, fast vet min kropp inte vad det är och muskler det har jag nånstans under allt det mjuka. Jag bestämde mig för att tycka om. Det är ju liksom jag, varför ödsla tid på om magen syns eller om jag ser tjock ut. Jag duger ju som jag är och viktigast av allt. Min kropp är frisk, orkar och lyder. Så tacksam och ödmjuk inför den är vad jag ska vara. Herregud vad jag plötsligt vill till poolen iklädd bikini nu ;)

Jag hann fundera mer men inlägget vart så långt så jag får ta det lite senare det också :)
Nu ut och fånga dagen med mina kids och min fantastiska kropp :) !!!

Mitt ställe...

"Nånstans i världen är du också vacker" en devis jag levt länge på. Nånstans i världen torde ju vara mitt ställe.

Vaknade tidigt imorse,  solen var här igen och luften var sådär härligt varm. Tog en snabbdusch, smorde in mig med solkräm, sf 30. Tänkte absolut inte bränna mig denna gång...drog på mig en klänning och petade lite lätt på killarna o viskade
-vill ni med till affärn?

Ville som gå själv, ville njuta ljuden, solen o bara vara en liten stund. Kanske därför jag petade lätt och viskade fram frågan. När jag gick sa jag bara
-kommer städerskan kan ni väl sätta er ute på balkongen så hon kommer åt o städa?
Ställde frågan lite högre denna gång och fick såklart nickar till svar.

Väl utanför dörren möttes jag av solen, grönskan, blommorna och så männen som arbetade i trädgården.  Jag sa glatt Hola och de hälsade leende tillbaka. Sen hörde jag bara
-wow wow wow

Ett trippelwow! Det om nåt måste ju klassas som någe positivt.  Jag tog det som att jag hittat mitt ställe. Mallis är stället där jag upplevs som fin ;) Stärkt som få gick jag den lilla biten till affärn. Färdigshoppad tog jag strandpromenaden hem, kunde inte låta bli att sätta mig på en bänk vid vattnet och bara tanka intryck och energi. Så vackert, så mysigt, så Min semester. Tills en spindel förstörde det mysiga och jag reste mig och gick hemåt.

Killarna låg kvar i sängen när jag kom hem. Självklart sa jag med förvrängd röst
-Hola!!!
Ett tyst "hola" hördes från sovrummet
Genast var killarna på väg opp. Hehe, de trodde jag var miss Cleaninglady :) Icke, jag var liksom bara på mitt ställe i världen där jag är vacker, Mallorca ;)

vem beställde regn??

Nä se det här har inte jag betalat för!!! Kan man reklamera regn?
Vaknade o saknade solen,  kändes småkallt under täcket.  Som ett grått lock bakom gardinen, kollade yr.no och insåg att den här dagen inte skulle bli en sån jag betalt för och önskat mig...REGN och mulet skulle Mallorca bjuda på.

Nåväl, det är ju fortsatt semester. Stora killen och jag gick och handlade frukost. På vägen dit mötte vi en kvinna som matade en massa katter. Det verkar som finnas en del utan ägare...Känner man mig så vet man att jag ibland har en översocial ådra så självklart började jag prata med kvinnan. Blev chockerad då hon berättade att det inte var tillåtet att mata kissarna, även om hon såg det som ett av hennes missions. Hon berättade att om herr konstapel ser henna kan hon få böta 600€. 600€, för att man är snäll??? Nä fy farao, tack o lov att det finns såna fina själar som hon och att hon vågade trotsa herr Konstapel o reglerna :)

Oavsett väder så nog sjutton ska det ätas frukost på ballisen, så även idag. För att få sällskap ut på promenad så mutade jag med glass.  Regnet började inledningsvis rätt duggigt, små droppar för att sedan bli lite mer intensivt. Eftersom bada oftast känns varmare när det regnar så tog vi oss till poolen. Jag agerade som en obstinat tonåring,  jag skulle minsann INTE bada. Trots tjat. Även om det såg rätt mysigt ut och vi hade den stora poolen helt för oss själva men som vuxen tänker man ju ett steg längre.  Hur mycket jag än ville,  så ville jag absolut inte gå hem frusen i kalla kläder. Mycket riktigt, varm mamma fick värma kalla killar på vägen tillbaka :)

Tror jag är världens bästa i deras ögon idag. De har väl aldrig fått spela så mycket som idag. Tack och lov för wifi :)

Ett parti Yatzy hann vi med storkillen o jag. Kändes som det gick dåligt så jag gav upp, strök Yatzy,  två slag senare fick jag yatzy o insåg att jag gick minste om mina 50 poäng. Storkillen jublade. När spelet var klart fick han äran o räkna ihop poöngen och kom sedan leende med lappen, där stod med stora bokstäver
-Grattis Mamma!!!
Kul, log o kände mig rätt glad tills ungen trycker upp lappen o ber mig läsa den andra raden. I min värld läser man bara det viktigaste...
-du förlorade bara med 29 poäng...

Jag tar han nästa gång! ;)

kisse brummar o mamma leker säl o så en kopplad get...

Vaknade flera gånger under natten. Nyfiken på vart jag var någonstans. Solen kikade in i sovrummet men ville inte gå upp och stöka för tidigt. Killarna behövde ju få sova ut. Väldigt lika sin mamma de där två, de vaknade tidigt båda två och vi var snart på upptäcktsfärd för att hitta någon supermarket. Vi passerade citronträd med mogna citroner och hörde ett märkligt ljud bakom ett staket. Självklart kikade vi in och vi möttes av ett bräkande får i koppel!!! Märkligt men det är väl det som är semester. Upplevelser :)

Det är någe visst när man kommer iväg utomlands och möts av alla dessa fantastiska dofter och vackra vyer. Jag blir patetisk och fotar som besatt. Väl framme i butiken hittade vi massor med kul o förhoppningsvis gott som nu fyller vår kyl.

Frukost på balkongen hör semester till så där satt vi i värmen och njöt och åt. Sen väntade pooolen.

Vi hann inte mer än lägga oss på solsängarna så skulle det badas. Tjat,  tjat, mammor måste visst också bada och eftersom mammor vill vinna så var självklart mamman först i. Ja, först upp också i och för sig...Killarna kände tydligen inte av kylan i vattnet utan badade utan större problem.  Länge.
Väl uppe skulle vi på äventyr och utforska byn. Eller mamman ville gå på promenad men promenad låter alltför tråkigt.  De genomskådade mammans fakeäventyr direkt men var nog rätt nöjda då vi hann med både sand mellan tårna, shopping, vackra vyer, lunch på uteservering o en brummande katt...självklart filmad av en skrattande lillkille. Ja, jag var inte bättre jag, hästgarvet kom fram...

Eftersom vi är familjen "vill ha sysselsättning hela tiden" gick vi sedan såklart tillbaka till poolen och badade lite till. Nu var det riktigt varmt så till och med jag kunde vara i och leka säl en stund.
-Mamma, du är inte alls tjock. Det var flera tanter vid poolen som var mycket tjockare...
Tror det var menat som en komplimang men jag tog en promenad till ;)

Avresa. Mot Mallis :)

Vet inte vem som väntat och längtat mest, barnen eller jag? Oavsett så var dagen nu äntligen inne. Vår resa till Mallorca skulle bli av. Väskorna var packade och killarna hade kommit hem från skolan. Klocka 19 skulle planet gå så nog fasen kände jag av en viss stress. Har man åkt från södra till norra sidan en solig fredag mitt i rusningstrafik vet man att resan kan ta lång tid. Huuur låååång tid som helst...

Rutinerad som man är så åkte vi redan vid tre. En Yaris är allt annat att föredra när man har resväskor med, men nemas problemas. Finns det hjärterum så finns där stjärterum. Men en Yaris utan fungerande AC är sådär i gassande sol... Förväntansfulla glada förbyttes snart till tre överhettade med nära till känslorna, milt uttryckt ;) Lilkillen vart plötsligt jättehungrig o jättetörstig o jättetrött på en gång. Följa med till Mallis var inte längre en självklarhet, han ville hellre stanna hemma...Stora killen försökte fint få sin lillebror att uppskatta resan med fina ord om vad vi skulle få uppleva och hur härligt det skulle bli. Lillkillen svarade genom att bete sig som småbröder gör. Mammans mindre rara sida kom fram. Kan bero på bristen på sömn. Ja är man tidsoptimist så ser man till att boka tvättstugan kvällen innan avresa, ja självklart en långpromenad också och lite jobba det sista o så städa skulle hon göra också, sen packa...Ja hon var slut helt enkelt, men humöret berodde nog mest på bristen på en fungerande AC i Yarisen. Mmmm så måste det varit.
Stora killen försökte medla och vi lyckades få en tyst bil. En tyst varm bil.

Kom till slut fram till mammans fantastiska storebror som skulle skjutsa oss sista biten, fortfarande i den varma Yarisen utan AC...Först tanka hungriga magar med frukt. Som magi för griniga ungar. Och mammor. För att få plats med ytterligare en person fick vi stuva om i Yarisen, förundrad över hur mycket som kan rymmas när man vill...Mammans fantastiska storebror såg sedan till att vi var framme på Arlanda med fem minuter tillgodo. Bästa bästa Oa.

Väl på Arlanda var det som en ny familj på äventyr. Skulle tro att nervositeten byttes ut mot ren o skär glädje o förväntan. Eller så var det bara en sval o skön flygplats. Planet var lite sent men inget är väl som väntans tider. Såg många mammor o pappor med barn som var lite less, griniga o trotsiga. Hörde en massa tomma hot om uteblivna resor o barn som skulle få åka med andra familjer om de inte skötte sig. Härligt,  men där o då var mina helt exemplariska o tindrade med ögonen. Hoppas verkligen det var nån som la märke till den idylliska familjen, ja vi hade ju haft vårt i bilen men då var det ingen som såg :D

Tre och en halv timme går fort. Superfort. Lillkillen hade sagt att han hoppades på köttbullar o mos på planet. Vart nästan tårögd när hans mat kom och det var just önskematen som serverades barnen under 11. Stackars storkillen fick vuxenmat, artig som han är åt han opp. Både han och jag vart illamående efter maten, lite sova så försvann även det och vips såg vi Mallorca under oss.

Efter att ha hämtat bagage o hittat just vår buss var det dags för avfärd. Killarna var hjältar och försökte roa en stackars liten bebispojk som grät så tårar o näsa rann. Tack o lov för min lillkille o hans hicka. Varje hick resulterade i ett gurglande skratt från bebispojken som snart också lärt sig göra hickljud :)

Väl halv två på natten kom vi till vårt hotell och rum. Såååå fint. Killarna hoppade genast i säng medan mamman packade upp. Somnade sedan på väg mot kudden. Äntligen.  Äntligen var vi här, på plats, på Mallorca :)