torsdag 13 september 2012

Sagan om Bacillen Arne

Att det kan förändras så, bara på ett par timmar. Från att må som en prinsessa till att må som en räka. Liten, ensam och ynklig. Typ varm i kall och så där lite känslig. Förstå att få va som en bacill…


Sagan om bacillen Arne, ja vi kan kalla honom kåt-Arne…

Kåt-Arne var ute och vandrade en dag, alldeles ensam och hade liksom ingenstans att ta vägen, trist, tråkigt o torrt liksom, tills han plötsligt hamnade i en vindpust. Vindpusten bar honom med längs gröngulaskogar, vackra höstlika ängar o vips hade han fastnat på fantastiska Anna och där ville han stanna (fick liksom in ett rim också…). Fantastiska Anna kände ganska snart att något var i görningen, näsan började killa och halsen likaså. Märkligt tänkte fantastiska Anna men fortsatte med sina dagliga göromål fantastisk som hon var.

Kåt-Arne hade fullt upp, han hade lyckats hitta vägen till näshålan, varmt o mysigt och där börja han liksom gosa opp sig. Kåt-Arne fixade biffen och snart var de två, Kåt-Arne och Kåt-Berra. Kåt-Berra var rätt lik Kåt-Arne och ville liksom också dela opp sig av sin fantastiska bacillkultur, så Kåt-Berra körde en Kåt-Arne och gosa opp sig och vart plötsligt också två. Plötsligt var även mr Sugna-Conny med på banan. Det blev en hysteri bland bacillerna i näsan som började bete sig som alfahannar och liksom skulle ta täten och vara värst. Vem kunde lyckas bli flest. Med tanke på att årets fest nalkades och de hade funnit denna rymliga boning så ville de ha in åtminstone en tiotusen baciller så det jobbades ordentligt i fantastiska Annas kropp.

Fantastiska Anna mådde sämre och sämre, näsan rann, halsen gjorde ont och kroppen ömmade och var trött som aldrig förr. Men skam den som ger sig, fantastiska Anna försökte ignorera alla aj-syndrom.

-om jag inte låtsas om det så går det nog över, tänkte hon för sig själv medan hon fortsatte med sina sysslor.

Avhållsamma-Berit som bott länge i fantastiska Annas kropp hade sussat o haft det ganska lugnt under en längre period. Nu hörde hon ständigt höga läten från Kåt-Arne och hans vänner som bara blev fler och fler och festerna skränigare och skränigare. Klok som hon var, ja Avhållsamma-Berit alltså, så förstod hon rätt snart att fantastiska Anna knappast kunde må bra som de där fulbacilluskerna bråkade där inuti. Hon tillkallade rätt snart det tunga artilleriet…

Ja ännu så länge har de fasen inte kommit för nog fasen mår fantastiska Anna skit fortfarande men hon väntar, de är ju på väg så fortsättning följer...:)

Får se om de kommit till undsättning i morgon då fortsätter jag gärna med slutet på sagan men till dess får vi säga slut för nu och natti natti. Detta för att Avhållsamma-Berit och det tunga artilleriet jobbar som bäst nattetid…De e väl ob-n de vill åt, de snåla j-vlarna ;)