Jag har verkligen världens härligaste killar, när de e på rätt humör...Semester i all ära, så himla mysigt, så himla mycket tid tillsammans och sååå himla lite sömn. Ja, i min familj lyckas vi alltid vända helt på dygnet under semestern och jag tror definitivt inte vi är ensamma om detta.
Vad som händer i min familj när vi vänt på dygnet är humöret, humöret liksom ändras från att vara halvlugnt o harmoniskt o ganska mysigt till att blir mindre halvlugnt, allt annat än harmoniskt och grymt jäkla lättretligt...känns det igen?
Just den här dan så hade vi nog ganska mysigt, var på stranden o hade lite picnick, killarna hade kompisar hemma på dan så vi hade lite fullt upp.
Så länge gästerna eller kompisarna är kvar så är det oftast frid och fröjd men sen. Dra åt bajsan, sen är det som om hornen bara växer ut och de där små söta små sakerna måste verkligen vara i luven på varandra o halvt ha ihjäl varandra, så även idag. Men eftersom jag också har semester och jag också då vänt ganska ordentligt på dygnet så är inte mitt tålamod vad det bör vara, så efter fyrahundrafyrtiosjunde bråket o tjafset som jag försökt avstyra under eftermiddagen brann det i mamma jags huvud. Gap och gorm och en nedrans massa morr senare så låg lillkillen till sängs vid 1800( ja, jag blir definitivt inte stolt över mig själv när jag blivit så arg ). Å andra sidan, det lilla livet sov väl typ 5 minuter senare så han var trött, jättetrött.
Stora killen o jag pratade och hade sedan en ganska mysig kväll, jag trodde i min enfald att lillkillen skulle sova för natten...Icke! Klockan 2100 vaknade han igen...vilket iofs var mysigt eftersom killarna då var på så gott humör o lekte fint tillsammans. Det tokiga var väl att stora killen o jag var trötta men inte lillkillen...jobbigt värre. Stora killen var duktig o hoppade i säng medans lillkillen o jag såg på tv, pratade o hade en riktig sån mamma, son stund. Vid tolvsnåret var jag helt slut o kände att det var dags att sova.
Lillkillen var full i lur och inte det minsta trött men kunde tänka sig att sova om han fick sova i mammas säng. Självklart! Så ligger vi där i sängen, mamma svintrött och lillkillen pigg som en lärka, så ligger han där med ett riktigt sånt pilimariskt o full i bus leende och jätteutsträckta armar och så säger ungen med lite dialekt...- Komsi, komsi, Katten...Helt allvarligt "komsi komsi katten" han är sex år gammal!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar