Skulle sova länge imorse. Fungerade sådär. Vaknade klockan sju o kunde inte somna om. Låg en stund och tittade i taket. Rätt trist. En promenad kändes mer lockande än någonsin. På riktigt. Sagt och gjort, tog inte många minuter så var kläder och skor på.
Rätt disigt ute, svalt men såå behagligt. Gick ner till vattnet och
fastnade på bänken på bryggan.
Vackert. Vattnet ligger helt stilla sånär som på busiga
fiskar som slår och skapar bubblor o nya ringar på ytan men i övrigt helt
stilla.
Fåglarna har vaknat de med och kvittrar o visslar lite tyst med
varann. Som att de vet att vi håller oss lite lugnare på morgonen som att de
också vill vakna lite försiktigt innan de startar dagen.
En liten dopping försvinner under ytan för att komma upp
en bit därifrån. Tror han fick en kallsup för när han kom opp ljudade han någe enormt. När jag lyfter blicken än mer ser jag även svanen långt där borta,
känner vinden mot ansiktet och ser hur träden speglas i vattnet. Magiskt.
Å här sitter jag, delaktig och njuter med ett lugn i hela
kroppen. Lycka på hög nivå. Det här ska jag göra igen fast ensam. Utan min
telefon.
Gomorron kära ni, önskar er en minst lika fin start på
lördagen som min.
Kram
Åkej, bänken jag satt på var fuktig o mina ljusgrå
gympabrallor känns just nu sådär men det har strax Doris (läs jag) glömt ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar