Finns det nån ursäkt eller handlar det om att våga?

Har varit uppe sen sju. Tvättstugan väntade. Kändes lite tjorvigt till en början. Lite motstånd i kroppen tills jag drog upp rullgardinen o insåg att det fina vädret var här idag oxå. Vilken lycka, jag kommer ju liksom få nyttja dagen extra många timmar på grund av denna fantastiska tvättstuga o dess lediga morgontider. Klockan är nu nio o jag har hunnit jobba lite, göra mysfrukost o sitter nu på balkongen o njuter. Är. Frukost smakar som alltid bäst ute. Ja, sommartid :) Teet blev precis lagom, äggen perfekta o smörgåsen ljuvlig o så en alldeles lagom lufttemperatur. Så man blir religiös på riktigt. Hör lite motorer o några fåglar i övrigt inga ljud eller måsten. Bara jag o mina funderingar. Att den här stackars hjärnan aldrig tar rast. Borde kanske gå nån kurs o lära mig stänga av. Å andra sidan är det ju jag å jag gillar ju o fundera o det stressar mig inte. Kanske isåfall mer stressar min omgivning som liksom inte alltid hinner med i mina svängningar av samtalsämnen. Brås nog lite på farmor där.
Morgonens fundering startade nog hos pojkarna o att det var så tomt o tyst, jag hade nog gärna velat ha dem här på balkongen hos mig. Nu får de mysa med pappsen på sjön i stället så de har det fint o bra även utan mig o det värmer ju rätt gott i hjärtat. Men sen landade funderingarna på en fråga som jag fick i fredags, på Mosebacke. Vi var ett sällskap om nio personer, både nya och gamla vänner. Så trevligt, så många skratt o  lika många samtalsämnen. Precis så som jag vill ha det. En grym kväll helt enkelt. Självklart var singel-sällskap frågan ett hett ämne o efter en stund så vänder sig en av dessa fantastiska vänner mot mig med glittriga ögon och ett brett leende o säger högt
- och du då Anna. Vad är din ursäkt till att vara singel då? :)
Jag blev som tagen på sängen o skrattade högt minns faktiskt inte vad jag svarade. Något mindre klokt antagligen. Skulle tippa att någonting med " finns ju bara nötter" kom fram men jag vet inte, minns inte. Kan vara bubblet, vinet o irishen eller så har jag förträngt...tror dock mest på alkoholen :)
Men såhär i efterhand i ensamhet när man får tid att reflektera och fundera, så inser jag att det var en bra fråga, en rätt relevant fråga. Ja, för mig o inte bara på skoj. Vad har jag för ursäkt egentligen?