Med regn kommer insikt...

Det är inte bara nackdelar med regn och mulet på semestern. Med tanke på att man när solen väl är framme ligger och supernjuuter av värmen , dofterna av solvarm hud och alla ljud av barn som livligt leker vid poolen så man glömmer liksom tid och rum. Så huden har sedan, plötsligt utan att man märkt det, antagit en obestämbar kulör någonstans mellan röd, grisskär eller rosa och så självklart extremt vit på sina ställen. Ja vad är det med ben och mage egentligen, räckte inte pigmentet ända fram???
Så ja, fördelen med regnet är att huden får vila. Och barnen spela I-pads. Å mamman fundera...

Visst vi äventyrade också, idag satt vi på hamnkanten och såg på de stoooora fiskstimmen. Stora stora fiskar som blev matade med bröd. Nu har jag sett dem blivit matade rätt många gånger så nog har jag en viss förståelse för dess size. Nåväl, maffigt att se dem röra sig i vattnet, så nära, så smidigt och så grymt bredkäftade. Vilket plötsligt fick mig att tänka på mamma som när vi var små brukade berätta en historia om just bredkäftade, fast grodor :) Tar den en annan gång.
Vi hann med att bada också, för trots den grå himlen var luften så behagligt fräsch och ljum. Läsa bok utan att behöva kisa är inte att förringa (stavas det så??). När killarna kom upp satt vi i solstolen och spelade kort,  detta  är ju såklart helt ovidkommande för huvudsaken man har roligt och det hade Jag ju.:) men JAG VANN, JAG VANN!!! ;) Som plåster på såren hann vi sedan med de största glassarna i mannaminne men är det semester så är det.  Mätta med utspända bukar gick vi sedan ut på piren vid hamnen och klättrade på de stora stenarna. Det blåste en del och vågorna var stora och havet var sådär fräsigt och mörkt men doftade ljuvligt. När lillkillen började bli för djärv på stenarna var det dags att ta sig hemåt och det var väl där när vi väl kommit hem som funderingarna började komma, ja och den stora granskningen.

• Det där skäggstrået jag hittade på hakan för ett år sedan tar uppenbarligen upp alla  vitaminer o mineraler från hår, hud och naglar då det från att ha varit lite nu och då pincetten  fick tas fram tills nu när det frekvent är ett litet sketet tjockt strå som måste ansas. Undrar vad de tar för att lata bort ett strå??? Kanske något att ge mig själv i fyrtio års present. Och  mest relevant, kommer jag få fler? Eller är det min kropps sätt att acklimatisera sig till ett liv utan karl för att jag gillar karlar med skäggstubb??  Börjar tänka ett steg längre men backar genast bandet och håller tumme för att det räcker med ett skäggstrå, på sin höjd två.

•  Min panna har plötsligt, som över en natt, fått fler streck...måste vara skäggstråets fel som tar all näring...Jag har aldrig brytt mig om dem förut men shit pommes nu var det som en hel släkt med streck. Man ser rätt tydligt vilka som är längst och äldst. Å andra sidan så är  strecken vid ögonen också fler. Fast det är ju som det är. Jag har ju levt och det ska väl synas och jag vill tro att de flesta beror på många skratt. Så jag gillar dem, fast det kanske kunde räcka nu...

•  Så var vi inne på det där med kroppen...
- Philip, om du vill bada ska du nog passa på nu innan mamma hoppar i.Säger Lucas med glittriga leende ögon. Philip förstår inte riktigt vad han menar
- ja, när mamma hoppar i försvinner ju allt vatten HAHAHAHAHA två pojkar som skrattar sig gråtfärdiga. Funderar lite på om jag ska tillrättavisa eller skratta men det var med hjärta så jag skrattar  jag med.
Såg ett klipp på FB om just det, kvinnor och våra kroppar, att så väldigt få av oss är nöjda. Oavsett hur vackra vi är. Vet egentligen inte vad vi strävar efter för vi tycks aldrig hitta eller nå vårt ideal. Jag har en väninna, med betoning på En, som jag vet trivs, tycker om och är bekväm i sin kropp. En??? Klippet på FB gav mig återigen en tankeställare. Ja det är ju inte första gången man kommer till insikt om vad som är viktigt. Jag är allt annat än smal, jag är rätt kurvig med ett och annat veck här och där, fast vet min kropp inte vad det är och muskler det har jag nånstans under allt det mjuka. Jag bestämde mig för att tycka om. Det är ju liksom jag, varför ödsla tid på om magen syns eller om jag ser tjock ut. Jag duger ju som jag är och viktigast av allt. Min kropp är frisk, orkar och lyder. Så tacksam och ödmjuk inför den är vad jag ska vara. Herregud vad jag plötsligt vill till poolen iklädd bikini nu ;)

Jag hann fundera mer men inlägget vart så långt så jag får ta det lite senare det också :)
Nu ut och fånga dagen med mina kids och min fantastiska kropp :) !!!