torsdag 13 april 2017

Kriget mot duvan

Världens vackraste morgon. Lagom svalt ute o solen höll på att stiga opp. Eftersom jag nu har gått med i en löpargrupp så anser jag mig själv vara en typ atlet eller titulerar mig numer som löperska.

Så som så många andra löperskor så var min första tanke, ut o springa. På med träningskläderna som jag som löperska självklart packat ner o sedan ut. Mötte många löperskor på vägen o märkligt nog lät det inte lika mycket om dem o deras ansikten såg inte lika ansträngda ut. De var väl inte lika vältränade eller så. Måste vara så...typ :)

Vilken runda. Ja, jag pausade massor o tog kort på vackra vyer. Eller hämtade andan. Sånt kuperat landskap, backe upp o backe ner vid havet samtidigt som solen gick opp. Obetalbart. Måste nästan ut imorrn igen. Å det ska jag ju, löperska som jag är. Mördartrappor...räknade på vägen tillbaka, när det var uppför. 181 steg. Kommer ha riktiga Belgian bluelår när jag kommer hem.

Väl på hotellet igen fixade jag frukost o har nu insett att jag har sol från halv nio till fem, som en arbetsdag typ :) Satt där o myste o lyssnade på musik. Kaffe smakar väl aldrig så gott som i solen. Till o med Nescafé... Å grönsakerna, finns inget som smakar som solvarma grönsaker utomlands. Kände mig rätt rik, där jag satt på min ballis o njöt. När hela kroppen ler inombords. När alla krav o måsten är som bortblåsta o musiken, ljuden från lekande barn, trafiken utanför, den vackra vyn o dofterna bara fyller en av glädje. Då. Då säger det SPLATSCH precis brevid. Känslan var som bortblåst o jag tittade upp o undrade vad grannarna lyckats med. Såg ingen förutom den där nöjda duvan som blängde på mig o sedan på sin splatsch som om den var sur för att den missade mig med 15 cm. Nåväl, han o hans kompisar har några dagar till på sig...

Okej, han vann det lilla duvarslet. Kom precis ut från badrummet o hör hur det flaxar i köket. Modig som få o till alla som såg in i rummets stora glädje jagade jag viftade på håll ut det lilla snusket. Motvilligt lämnade han. Jag trodde jag vann men nog fasen hade det lilla äckliga duvärslet lämnat en present efter sig... Så vart man brumsanerare på semestern oxå...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar