Kan själv

Gick över förväntan idag. Fasen, jag kan det här med bussar o tåg nu! Ja, nästan iallefalla. Var lite nervös när jag skulle av bussen och gick väl av två hållplatser innan. Inte så himla lätt och veta hur många eller hur nära hållplatserna är. Nåväl, en skön morgonpromenad fick jag iallefall :) Har väl aldrig varit på jobbet så tidigt som denna vecka. Inget ont som inte för någe gott med sig. Visst, det var väl länge sen jag var så trött som nu men ändå.

Fantastiska verkstan ringde och berättade att den fina lilla söta goa rara bilen var klar nu. Äntligen. Som jag har längtat. Dessvärre hann jag inte förbi idag men får försöka ta mig dit imorgon. Kanske är det jag som fått mersmak av resandet och vill avvakta med bilen så jag får fortsätta åka buss och tåg ett tag. Eller så var det bara tidsbrist och jag kommer ta första bästa tillfälle att hämta bilen imorgon. Känns mest troligt faktiskt...
Kom ifrån jobbet lite småsent idag, missade bussen rätt precist men vad gör väl det när jag liksom hamnade på rätt hållplats direkt och det gick ingen nöd på mig. Polarn i luren och bara ett par minuter bort så kom nästa buss. Hade önskat att det var sommar bara.

Hela jag frös och fingrarna vart sådär härligt vita. Snudd på oanvändbara. Tills, tills det var dags att åka tåg sista biten och jag gick in i tåget glad ihågen. Fick en sittplats vilket inte alltid är en självklarhet i rusningstid. Så stängs dörrarna o belysningen släcks.
Döm om min förvåning när hela vagnen åkte helt svart. Ja, det var ju dessutom mörkt ute också. Tog av mina svarta vantar och fick nyttja fingertopparna till och lysa upp vagnen.

Kände mig som en hjälte tills jag insåg att belysningen i vagnen var alla dessa mobiltelefoner som folk fipplade med, sen envisades kvinnan mitt emot med att sitta med halvöppen mun och väldigt vita tänder. Bländande :) Hur som så kom fröken hem utan problems.

Slutet gott allting gott :)