Ikea

Ikea...Ikea är grymt. En väninna och jag skulle gått på en spelning ikväll men jag orkade liksom inte. Ibland känns ju livet lite sådär extra tungt, ja inte för att man är deppig utan mer för att det är lite mycket som hänger över en eller sena nätter o annat bus. Min väninna tog det bra och nämnde att hon funderade på Ikea istället. Vips så var Annas ögon stora som tefat och de där tunga vart nästan som bortblåst. Klart som fan vi skulle till Ikea! Kul!

Eftersom mitt stora projekt hemma just nu är köket så passade en shoppingtur på stora varuhuset perfekt, jag skulle ha bänkskiva, diskbänk och en sån där sprutare...utsprut...ja men va fasen heter det då? Blandare såklart o så en del annat junk. Väninnan var ute efter en säng, ett köksbord och stolar o en massa annat såklart.

Väl på plats var vi ju tvungna att starta med fika, två kaffe, två mintkakor o ett wienerbröd (ja klart som korvspat att det var jag som skulle ha wienerbröd, måste hålla skinnet spänt liksom) 14 spänn. Helt allvarligt, 14 kr för fika. Det klarar ju till och med en ensamstående tvåbarnsmamma som jag själv av :) Vi hann gå igenom en hel del där under fikat...sådär som bara kvinnor kan liksom och vid varje avbrott av typ telefoner eller så så tar det ett antal minuter att komma fram till vad det var vi talade om innan avbrottet...kanske säger mer om vikten av våra samtalsämnen.
Vi hade lite funderingar över om inte Ikea borde starta upp ett fik för oss som väljer att lämna barnen hemma med lite lägre ljudnivå, eller om de kanske skulle ha en ljudisolerad inlämningscentral för barnen där diskussionerna gick kring om de skulle ha vadderade celler för en person för att minska skaderisken och personalstyrkan kunde förbli som tidigare...

När vi väl gick ut från fiket så lyckades vi väl typ ta två varv på varje plan eftersom vi inte riktigt uppmärksammade omgivningen, vi hade ju liksom fullt upp. Vi pratade ju... Efter en kort stund hördes en ljudlig stämma i högtalarna.

-Om trettio minuter stänger varuhuset...

Wtf, hur gick det till, var tog tiden vägen, vi som liksom skulle handla. Vi insåg att vi skulle få åka tillbaka vid ett senare tillfälle och handlade nu bara det nödvändigaste men för att få tag på det nödvändigaste, ben till min väninnas gamla säng så gick vi till en sån dator för att söka. Kärt barn har månget namn och det finns många spännande ord att söka på, av erfarenhet vet vi nu att vulgära inte är spärrade. Högljudda skratt och tårar.

Betalade och klara åkte vi hem, nöjda men fortfarande lite förvånade över tiden men men nästa gång kör vi fika sist.

När jag kom hem fick jag ett meddelande från min väninna. Fel ben till sängen, ja det var fan inte ens sängben vi fått med oss utan något till någon annan möbel... Ibland kanske saker underlättar när man är karl, typ Ikea...