Midsommar

Har haft en sån där fantastisk midsommar ute i skärgården. Hemma regnade det som attan hela dagen, kände mig rätt tveksam till att åka ut med båten men ändå, de hade ju lovat sol. Sen är det ju lite så att man väljer själv, vill man ha sol så blir det sol, kan väl liksom vara sol även om det regnar, man måste välja att se den bara. Åkej svammel...

Väl ute till havs sprack det opp och solen sken. Det är någe visst med havet och svensk skärgård. Det inger ett visst lugn, harmoni, lycka. Där satt jag med solen i ansiktet, en bacardi breezer i handen och bara mådde så grymt härligt. Visst jag skönmålar lite, prova sätt dig i en båt med två små killar så får du se hur harmoniskt det blir men jag väljer att förtränga stojet och fokusera på det vackra.

Midsommar blev en sån fantastisk en. En sån där som man inte vill ska ta slut nästan. Solen sken, vi åt silllunch på båten, ja boysen åt köttbullar. Vid 1500 skulle man hissa midsommarstången. Vi kom ganska sent men ändå lagom för att få en bra plats tillsammans med de andra.
Det kryllade av glada somriga människor på picknick filtar. Man dukade upp med jordgubbar, vin, tårtor, kaffe. Mys helt enkelt.
Nu valde boysen och vi bort dansen kring stången men tittade på alla de andra som dansade. Liten lögn, pojkarna såg jag inte mycket av då de sprang omkring lite varstans men jag tittade iallefall. Ganska kul med barn hur de liksom skaffar vänner så fort, de räcker att de råkar befinna sig på samma plats så börjar de typ leka...
Tillsammans med alla godsaker så bjöds det på många skratt. Till en början var jag lite skeptisk men det är väl så vi vuxna kan fungera ibland, vi granskar, observerar, kanske kritiserar, dömer, för att ett par sekunder senare inse att det var ju fantastiska personer de också o en lycka för mig som får lära känna dem. Ganska sällan egentligen, som man möter de där som man faktiskt aldrig fick till att bli fantastiska o tur är väl det.

Shit vad jag kommer ifrån ämnet. Klockan sju tände vi iallafall grillarna, vi skulle mötas uppe på klipporna. Bara att få grilla på en klippa känns så oförskämt lyxigt och att till det ha en kille i gänget som spelar gitarr och sjunger vackert så är ju lyxen obetalbar. Herregud vilken kväll. Ja, nu var det väl inte bara rumsrena låtar som Lasse Berghagens o så utan en del lite tokigare. Pojkarna fick stora stora ögon när de hörde en del av farbröderna från sällskapet berätta sina storys...
Senare var det dags för dans uppe i huset vid midsommarstången. Skön musik, ljum sommarnatt, god dryck o kanon sällskap. Även nu valde jag bort dansen, körde fulingen med att jag hade så grymt jävla ont i foten... Istället tittade vi på alla barnen som spelade fotboll. Så härligt med sånna kvällar, när alla pratar med alla, alla är på gott humör och bjuder in. Alla håller typ ihop, även fast man inte känner varann...
Det slutade med kull, ja barnen började men sen vart vi vuxna med också...såååå himla skoj. Vi skrattade så ögonen tårades, ja inte bara vi vuxna, även barnen. Men det är ju så, även de roligaste kvällarna måste få ett slut så vid halv ett snåret sa vi gonatt för att möta en minst lika fin midsommardag!