ta det lugnt??? Trams

Ta det lugnt...hmmm känns inte riktigt som om det existerar i min värld what so ever. Tänker nog tanken ibland men det funkar liksom inte hela vägen.
Skulle ut i helgen, kanonskoj. Jag såg fram emot kvällen men tänkte sunt och nyktert för mig själv att visst, fröken Anna e med på middagen o så men sen drar jag. Smyger iväg lite fint sådär utan att nån märker...
Men så kommer man fram, känner atmosfären av glada människor, tar ett glas vin och känner sig sådär varm o upprymd o sen är det kört. Sen går det liksom av bara farten "all in" annars kan de kvitta.
Så vad händer, jo nog fan är jag en av de där som står o försöker få med folket. Nu går vi ut på byn liksom o så sitter man där i en taxi på väg. Upprymd, fasen va kul! Tills man hamnar i kö efter kö och inser att jag nu blivit nekad på ett och samma ställe två gånger (ja ena gången är preskriberad...) men denna gång för att vårt sällskap var för ungt. Helt allvarligt, det kan inte hända, skrattade inombords så tårarna rann. Inser med ens att, jäpps jag är lite old men de gör inge, jag kommer in på krogen utan problems, ja i vanliga fall iallefall. Nu finns det ju tack o lov fler hak, så vi hamnade till slut på ett hak med musik o shit det går ju liksom inte. Det är ju där jag spårar...musik...dansa, eller dansa o dansa...Det kan inte finnas nån som studsar på ett dansgolv som jag, har jag väl bänkat mig där så studsar jag. Ser säkert ut som ett studsande riksjon med ett jätteleende, där förbipasserande tittar sig lite omkring för att se om min vårdare är i närheten för att ta vid...ja typ nästan iallefall. Skulle nog egentligen kunna skippa drinkarna, iallafall de där sista för de gör egentligen ingen skillnad.
De där tankarna med att ta det lugnt var borta redan rätt tidigt o då kan man ju typ köra på.
Ett härligt partyglatt gäng där faktiskt alla studsade, ja nu ser ju inte alla ut som riksjon utan det var nog bara jag å andra sidan hade det kunnat se lite smårart ut om vi alla såg ut som ett litet eget "ett annorlunda stockholm" liksom. Självklart tappar man några tappra själar på vägen o det hör ju till men besvikelsen när man inser att de stänger haket o man liksom inte studsat klart är ju lite sådär, typ jobbig. Men detta glada gäng hade varit ute förr o var nästan på min nivå så hopp in i en limo i stockholms natten, skitkul men där sitter vi alla nötter o fipplar med mobilerna istället för att faktiskt insupa atmosfär, hur ofta åker man limo i stockholm när man som jag är en vanlig jag??? men visst var det en kul upplevelse, även om mobilen var uppe, de e ju förevigat :)
Hamnade på ytterligare ett hak där vi också tappade en på vägen, lite för lullig tyckte farbror vakt vilket jag faktiskt inte riktigt förstod men farbror vakt har väl typ alltid rätt. De e då man inser att man blir lite så, ego av sprit.
-Kommer vi in om vi dumpar han?
Plötsligt var vi en man kort o vi var inne...
O studsandet fortsätter o fortsätter...tills lamporna tänds även här...
-Hur kan de stänga nu, jag e ju inte klar???
Inser att det är dags att ta det lugnt, dags att hoppa in i taxin o fara hem.
När jag vaknar i soffan dan efter kl 0930 fortfarande påklädd, funderar jag lite snabbt på var det gick snett o då jag är en relativt positiv själ inser jag att jag tog det ju egentligen rätt lugnt, jag studsade en del o råkade komma hem lite sent bara :)