Lite ledsen på mig själv. Jag är verkligen alldeles för öppen och hjärtlig för mitt eget bästa. jag stormtrivs med mig själv som jag är, jag älskar det faktum att jag nästan alltid går omkring med en bubbelkänsla i magen av lycka (ja, ibland bubbelkänsla av andra orsaker också såklart :-)).
Älskar nya möten med folk, det är ju alltid skoj med nya vänner eller bekantskaper. I min värld så är det relationer till människor som är sånt som berikar och ökar på livskvaliten. Så träffar man på de där människorna som lämnar spår efter sig, gör intryck. Det behöver inte alltid handla om förälskelse eller kärlek, utan kan lika gärna bara vara en djup vänskap och en närhet. Jag blir euforisk när jag hittar en sån som jag mår sådär extra bra av och klickar med. Eftersom jag är som jag är, så öppnar jag mig ganska mycket och vill ju gärna tro att det är en del av charmen med mig (vilken charm??? tänker väl du nu. Skit också, kanske är så att jag har en totalskev verklighetsbild av mig själv...)men samtidigt så kanske det är något som skrämmer folk också. Äsch, jag vet inte. Vad jag däremot vet är att det gör ont i kroppen när man tappar en vän man bryr sig om och vill följa, innan man själv är redo. Och ja, en vän kan vara både en kvinna eller en man.
Men jag har samtidigt insett att det är så mycket mer komplicerat att vara vän med en karl, allra helst om denna karl har sällskap. Det kan skapa så mycket förvecklingar, funderingar, tokigheter och svartsjuka. Visst ibland kan det ju finnas fog för det... Men just nu känns det som enklast att bara gilla tjejer, jag ska nog fasen bli flata ett tag helt enkelt:-)
Jag förstår inte riktigt varför jag försätter mig i situationer jag inte har benkoll på, situationer där jag själv är den som mår dåligt i slutändan, kan ibland känna mig lite som en bricka i ett spel.
Jag har lovat mig själv lycka och jag är lycklig men då måste jag lära av mina misstag och inte göra om dem. Kanske inte kasta mig huvudstupa in i en vänskap som kanske inte är lämplig eller börja tycka om karlar som är helfel eller umgås med vänner/väninnor som mest tar eller sårar.
En gång för alla, jag tänker inte bli sårad igen, inte för att jag själv handlat fel eller gjort tokiga val iallefall. Näpp, idag är en mindre bra dag men låt mig sova på saken så kommer det vara en bra dag imorgon igen. Det bästa med mig är att mitt minne är som en guldfisk :-)
Hmmm, kom precis på en grej...Förbättringsförslag; lär dig hantera besvikelser bättre :-)Bra där gumman, nu känns det kanon igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar