sååå härlig dag, sol, blå himmel o lagom svalt. Idag skulle man varit ledig egentligen och haft en riktig sån höstdag ute. En sån med ryggsäck, med kaffe o mys och bara sparka löv ute i skogen, sätta sig i en glänta o grilla korv och bara ha det bra o njuta med rosiga kalla kinder. Väl hemma, känna hur det doftar skog o rök om kläderna när man kommer hem och kinderna börjar blossa ytterligare o blir sådär heta o röda.
Men njet, inte idag, idag var det jobbadag, på både gott och ont. En kul lunch med en gammal kollega, en sån oplanerad en, så nu kan jag allt om indiska kurer mot tokiga magar :-), äsch, det var bara en sån där dag med ganska många skratt...på min egen bekostnad iaf två gånger...Jag körde två sånna där jättekorkade grejer som man helst inte vill att någon ska se, där jag själv verkligen framstod som en lägre stående varelse men självklart så vart jag ju ertappad men det bjöd jag gärna på:-)
Som på så många andra företag så har även min arbetsplats värderingar som känns som sunt förnuft i min värld, ett av dem är affärsmässighet. Jag försöker nog vara affärsmässig på många sätt även om jag kanske ibland flamsar en del, vissa människor är man mer affärsmässig med än andra. Jag menar man har ju olika jargong med olika människor beroende på hur väl man känner varandra, respekt osv. Vad jag däremot är noga med är att inte särskilja någon, att få någon att känna sig mindre än den är. Oavsett om jag tycker mer eller mindre om någon så försöker jag ha en trevlig ton o behandla den på samma sätt som jag behandlar andra.
Ja, svammel...igen...så vad jag försöker säga är väl att ibland slår det korkade igenom och det där affärsmässiga får lite på foten som idag när jag skulle packa ner datorn inför resan och skulle ta med laddaren, snubbla över en sladd som blev kvar och stod där som ett frågetecken med sladden i hand o frågade en av farbröderna vad det kunde vara för en liten som blev kvar...ja den hörde ju inte till skärmen o inte till datorn o inte ahaaaa, det var liksom den där kontakten till laddaren...jäpps jag skrattade o ögonen tårades tills jag la ner den i väskan för att upptäcka att jag redan hade en laddare där...Vimsig, sprallig, tossig, långt ifrån affärsmässig men en kropp extremt full av bus!
I morgon bär det liksom av till Tallin, kul...eller näe, inte denna gång eller det blir ju kul när man väl är där såklart. Fast det är liksom min vecka med boysen o det känns lite trist att lämna dem ifrån sig bara efter bara två nätter...o exet som nu var fantastisk och ställde upp skulle egentligen jobbat utanför stockholm denna vecka men var snäll o hjälpte till men torsdag till fredag önskade han att jag löste på annat vis. Självklart tyckte jag o frågade pappsen. Fantastiska, fantastiska pappa vill alltid hjälpa om han kan, så även denna gång...men så ringde han igår (de är o semestrar) och sa att flyget från spanien var inställt så han kunde liksom inte... känns som om farbrorn i himlen försöker få mig att förstå att denna resa kanske inte borde bli av för fröken Anna, planet lär väl störta eller nåt. Den som lever får se :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar