Jag körde svart idag. Typ som alltid men ändå. Idag vart det svart klänning, ganska kort, lite mönstrade strumpbyxor o stövlar. Kände mig helt okej faktiskt, gick till bilen på morgonen, gick från bilen o hejade på världen, stod med rumpan mot fabriken vid morgonmötet och åt lunch o kände mig fortfarande helt okej.
På eftermiddagen kom en jobbarkompis in på mitt rum och vi satt o pratade o han överöste mig med komplimanger. Dunderskoj o jag blev såklart smickrad. Förstår faktiskt inte, nu o då så får jag faktiskt en del komplimanger både över mitt sätt att vara och hör o häpna mitt utseende. Ja, jag e lika förvånad jag... Men hur fasen kan det då komma sig att lilla Anna faktiskt är singel??? Mycket konstigt ;-) Får fundera på den.
Klänningen...Jo så han kom iallafall in på mitt rum o vi snackade en stund tills en tjej behövde hjälp med kopiatorn och jag gick ut från rummet för att hjälpa henne. När jag kommer tillbaka säger han...
- Du Anna, den e kort där bak
- Vaddå?
- Klänningen e grymt kort där bak
- Skämtar ru???
- Näe, den går liksom upp där vid rumpan...
Så där har jag liksom gått hela dan o visat rumpan för halva jobbet, konstigt att man får små menande leenden ibland... Genant, japps lite.
Det första jag gjorde när han lämnade rummet var att springa in på toaletten kolla spegeln och inse att jag har gått o dragit i sidorna o fram så den var liksom som ett släp, fast bak o fram... Hur jag löste problemet?? jag drog lite till, fast på rumppartiet denna gång.
Tänkvärt : den som inga byxor har, han får gå med rumpan bar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar